Under körsbärsträdets krona

Den 11 juli  Om du befinner dig på Gotland vill säga.  Så har mina vänner bokrelease, länk nedan. https://lotusblomster.blogspot.se på Tofta Camping.  Blodet droppar skulle min bror och hans vänner sagt en gång på 60-talet.  Blodet droppar!  Fast mycket läskigare hos Annika och Vera.  Jag ska fira någon sorts midsommar. Runt mig står röran av tankar, funderingar, vad vi ska äta, gillar vi midsommarmat? Inför varje högtid så undrar jag stillsamt varför jag inte kan försonas med dessa. Paniken ligger tätt över mig.  Jag känner mig längst bort i tunneln.  När paniken kommer så fyller jag min tankar med färger, pennor, böcker, skriverier och annat som distraherar katastrofen att tåga in. Inte som ett brev på posten utan snarare mer som ett irriterande mobilpling gör den sitt intåg i sommaren.  En del av min panik är att jag börjar irritera mig på människor runt mig. Orkar inte med dem och vill att de bara är tysta. Samtidigt vill jag bara vara

Jag är här. Bara för att.  Jag inte har tid.  Ibland förstår jag inte riktigt varför allt som är oväsentligt pockar på mer än det som är viktigt. Idag är det så. Bloggen drar i mig. Jag får lust att skriva en bokrecension. Baka kakor, sitta på grönt gräs och fika under den gula solen. Jag vill bara flyga rakt ut, ut i allt det gröna och stänga ögonen mot vind och sol och känna hur det smeker mig.  Jag vill så mycket när jag inte har tid.  Jag vill ta busskortet i min hand och kliva på en buss mot okänt mål.  Jag lyfter mina ögon från tangentbordet med en suck, ser det som behöver göras.  Där ute lockar sol, hav och vind. Jag vill. Jag är här. Bara för att.  Jag inte har tid.  Där ute?